Gör det för DIN skull

Något som gör mig riktigt riktigt arg är att så många misslyckas med att nå sina mål på grund av negativ påverkan från människor i sin omgivning. Jag vet inte hur många av mina kunder som någon gång mailat mig när de tappat hopp och motivation för att någon eller några i deras närhet har sagt något negativt om deras nya livsstil.
Ni vet, de där personerna som får dig att känna dig konstig och extrem för att du prioriterar och avsätter tid till att träna, som ger dig dåligt samvete för att du väljer att äta något hälsosamt till lunch, som säger att du är tråkig för att du inte dricker alkohol, som frågar när du ska börja äta normalt trots att du gör något som du mår bra av och som tar dig närmare ditt mål.

Vi lever i ett samhälle där mycket av det sociala involverar mat. Det är födelsedagsfikor, fredagsmys, rosévin på uteservering, middagar osv. Så länge man äter precis som alla andra är det inga problem, men om man tackar nej eller äter något som ”sticker ut” så är man helt plötsligt konstig och onormal. Jag har tagit upp det här förut på bloggen och många av er kom med jättebra tips på hur ni hanterar sådana här situationer, men sådana här situationer dyker alltid upp igen och igen.

För mig är det helt oförståeligt varför man påpekar och kommenterar negativt när någon gör något annorlunda. Jag kan förstå om man frågar för att man är nyfiken och vill lära sig mer, eller om man är orolig för någons hälsa, men att säga något negativt trots att man ser att personen gör något för att förändra sitt liv till det bättre och som han/hon verkligen mår bra av…varför? Jag skulle aldrig i mitt liv påpeka vad någon äter, om jag inte visste att det jag sade skulle göra någon glad eller påverka dem positivt. Min erfarenhet säger att det handlar om rädsla för nya saker, om okunskap och grupptryck. Ingen vill känna sig bortkommen eller misslyckas med något och ingen vill känna sig ensam, vilket gör att det är lättare att truga på någon att äta eller dricka något så man inte behöver göra det ensam. Det säger mer om dem och deras självförtroende än något annat. När det handlar om kunskap så kan jag förstå att alla inte är insatta i hur maten vi äter faktiskt påverkar oss, men det betyder inte att det är fritt fram att slänga ur sig negativa saker bara för att någon gör något som är nytt och främmande.

Tyvärr är det mer onormalt än normalt att inte dricka alkohol i dagens samhälle. Det är konstigt att inte ha en massa kakor och tårtor till barnkalasen, det är konstigt om man inte äter godis varje helg och det är verkligen trist! Alla måste ju få göra det man själv mår bra av, utan att bli påhoppad och överöst av negativa kommentarer. Jag säger inte att jag aldrig äter glass, tårta eller godis, det gör jag, men jag vill själv välja när jag ska äta det. Jag äter när jag är sugen, inte för att någon trugar eller bara för att det finns där. Skulle jag tackat ja till alla bullar och kakor som erbjudits mig varje dag skulle jag vara stor som ett hus nu.

bild från maxgustafson.se

Det enda jag kan säga är att du måste göra det du gör för DIN skull. Om du påverkas av vad andra säger och på grund av det avviker från din plan, gör du det för att göra DEM glada, inte för DIN skull. Man måste vara självisk och stå upp för det man tror på och det man vill! Skit i vad andra tycker, gör din grej!
Omge dig mig personer som lyfter upp dig, som stöttar dig och som vill ditt bästa. En riktig vän finns där i vått och torrt! Alla andra kan fortsätta leva sina liv med unnande av både det ena och det andra. Jag har mål som jag själv kommer må bra av att uppnå och som ger mitt liv mening. Jag skiter i om andra tycker jag är konstig som äter blomkål till frukost eller äter kakor gjorda på bönor eller proteinpulver. JAG mår bra av det och det är det viktigaste.

Hur hanterar ni sådant här? Får ni negativa kommentarer om er livsstil?

Allt eller inget

Midsommarhelgen är över och hur många svenskar är det inte som ätit lite för mycket av det goda nu under midsommar? Man har planer på att bara äta av det nyttiga men efter att ha smakat på den där hembakta blåbärspajen, eller hembakta brödet så är det kört, lika bra att fortsätta äta i och med att man ändå förstört dagen. På måndag börjas det om och man ska BARA äta nyttigt och träna varje dag. All in! Inga ursäkter! osv….
Någon som känner igen sig? Det tror och vet jag att många gör eftersom många engagerar sig och kommenterar de inlägg jag gjort som handlar om den mentala biten av hälsa. Den som är viktigast av allt för att man ska må bra. För det är trots allt det där ”allt eller inget-tänket” som gör att många aldrig når sina mål. Om jag ska vara ärlig så är det ett av de största problemen många som kontaktar mig har. Man sätter upp ett orimligt mål, tar bort allt onyttigt, drar ner på kalorierna, börjar träna 7 dagar i veckan och tänker ”nu jävlar ska jag satsa hårt”. Tyvärr så håller det sällan, man har satt upp ett för orimlig mål, inte gett sig själv tillräckligt med tid (vi vill ju alla ha resultat så snabbt som möjligt, eller hur?!) och har satt upp en allt för restriktiv kost som inte är hållbar.

Jag var likadan för några år sedan. Jag var allt eller inget, nyttig eller onyttig, det fanns liksom inget mellanting. Antingen åt jag strikt som bara den, bara ”ren mat” och inget av den där förbjudna maten var tillåtet. Skulle jag däremot råka ta en liten tugga av något som inte stod på schemat så ledde det till att något slog om i huvudet och jag kunde inte sluta äta. Det är farligt att sätta förbud, det leder oftast till att man vill ha det. Det är faktiskt bevisat, vi människor funkar så. Tänk inte på en rosa elefant….vad tänker ni på nu? Ni förstår vad jag menar. Genom att sätta förbud och försöka hålla sig till ett ”perfekt” sätt att äta, är att sätta krokben för sig själv. Att äta perfekt måndag till fredag eftermiddag för att sedan unna sig och nästan hetsäta hela helgen för att börja om på måndag med att äta ännu striktare och mer perfekt, är ohållbart om man vill ha resultat. Det gör att man blir låst till att man måste äta perfekt, annars kan man lika gärna skita i det. Antingen är man perfekt, eller så släpper man helt på tyglarna och äter okontrollerat och utan att tänka.

Många av oss gör såhär, visst gör vi?!
Jag tror mycket hänger på att vi tror att vi måste göra allt perfekt för att få de resultat vi vill ha. Men det går inte att göra allt perfekt, varje vecka kommer inte kunna bli perfekt när det gäller kost och träning och det svåra är att lära sig hantera de veckor som inte blir som man tänkt sig.

Det här ordet lagom är lite tråkigt, men det är faktiskt det som är nyckeln om man vill hitta ett hållbart förhållande till mat. Att äta 90% bra 7 dagar per vecka kommer ALLTID vara bättre än att äta 100% bra i 4-5 dagar och överäta 2 dagar per vecka, och jag lovar, det går att få resultat även om man inte äter 100% perfekt varje dag.

Det krävs övning att lära sig att hitta balans, och bland det viktigaste är att inte sätta förbud. All mat är tillåtet i rimliga mängder och det är viktigt att komma ihåg att maten faktiskt finns kvar. Man måste inte äta allt på en gång bara ”för att”. Ta en bit och är det så att du vill ha mer i morgon så finns maten kvar då också. Öva på att ta en liten bit utan att det leder till att du fortsätter äta.  Att äta lagom och ha kontroll. DET är en hälsosam livsstil enligt mig :)

Om man nu råkat äta på tok för mycket av det goda och har dåligt samvete för det, så är det viktigaste att ta nya tag, fokusera på nästa måltid och det du kan göra NU. Gjort är gjort och inget är förstört om du råkat äta för mycket en eller till och med ett par måltider. Precis som att du inte kan förvänta dig att få din drömkropp genom att äta bra och träna en dag eller i en vecka, så kommer inget bli förstört om du äter för mycket under en dag. Det som förstör är om du tänker att din nästa måltid inte spelar någon roll och fortsätter i ett negativt mönster. Fokusera på att äta hälsosamt nästa måltid, rör på dig och ge aldrig upp!

Zucchinipasta med magra köttbullar och hemgjord mandelpesto

Jag har länge velat ha en spiromat som man kan göra grönsakspasta med, men det har aldrig blivit av i och med att den är hyfsat stor och skulle ta sådan plats i köket. För några dagar sedan var jag inne på Cervera för att köpa en ny stekpanna, när jag plötsligt fick syn på den här!
bild från www.hamonoya.se

Det är alltså en spiral maker av märket GEFU och den är genialisk! Titta så enkelt det är att göra zucchinipasta och den tar ingen plats! Det går självklart att göra ”pasta” av andra grönsaker men jag är helt såld på zucchini just nu….och blomkål förstås.

Genast började idéerna snurra i huvudet och jag skrev ner en massa förslag på maträtter i mitt anteckningsblock där jag skriver ner alla recept jag har i huvudet. Jag var ruskigt sugen på italiensk igår kväll så middagen fick bli zucchinipasta med magra köttbullar och en hemgjord mandelpesto.

Jag gillar inte att köpa färdiggjord pesto i butik, dels för att det är löjligt enkelt att göra egen, dels för att det är en massa konstiga ingredienser i dem som jag inte tycker ska vara i en pesto. En tredje orsak är att jag fått ”pinjemun” av köpt pesto flera gånger. ”Pinjemun”?? undrar säkert många av er nu. Jag ska förklara:
Jag åt köpt pesto för ett par år sedan och fick efter det en konstig metallisk smak i bakre delen av munnen som inte gick bort och allt jag åt smakade äckligt och konstigt. Jag Googlade på symptomen och fick fram att det faktiskt finns något som heter pinjemun och som man kan få om man ätit härskna pinjenötter. Det sitter i ett par veckor och är riktigt oangenämt. Så nu för tiden gör jag alltid egen pesto och jag brukar göra den på mandel eller valnötter.

Så första steget i detta recept är att göra peston. För 10 portioner, 1 msk per portion behöver du:

50 g sötmandel
20 g riven parmesan
4 msk olivolja
1 kruka basilika
havssalt

Rosta mandeln i en het stekpanna i ett par minuter. Se till att den inte bränns! Låt svalna i ett par minuter. Ha i basilikan i en matberedare, tillsätt mandeln och parmesanen och mixa tills det blir en tjock smet. Tillsätt olivolja och havsalt och mixa i någon minut. Häll i en glasbruk och förvara i kylen.
Jag gillar min pesto ganska tjock men vill du ha den lösare, ha i mer olivolja.

Receptet gav alltså 10 msk och varje msk innehåller:
89 kcal
1,8 g protein
1,2 g kolhydrater
8,9 g fett

Peston passar utmärk som smaksättare till både kyckling, kött och fisk så igår blandade jag alltså person med zuccinipasta och serverade med magra köttbullar. Bland det godaste jag ätit på länge!

Zucchinipasta med magra köttbullar och hemgjord mandelpesto

1 portion

150 g zucchini
1 msk mandelpesto (se recept ovan)
150 g 5% nötfärs (finns bara på Ica)
1/2 vitlöksklyfta
1 tsk timjan
1 tsk Santa Maria umami-krydda
salt och peppar
1. Blanda ihop ingredienserna till köttbullarna. Rulla till små bollar och stek i lite olivolja tills de är klara, ca 5-7 minuter beroende på hur stora de är.
2. Riv zucchinipastan i spiral maken och blanda ihop med peston. Servera med lite körsbärstomater och eventuellt lite riven parmesan.
Näringsvärde per portion:
313 kcal
33,6 g protein
4,2 g kolhydrater
17g fett

Stolt!

Igår hade jag en sådan där dag när allt bara kändes blä! Trött, omotiverad, tung i kroppen och totalt osugen på att träna. Jag vet inte riktigt hur jag lyckats planera min träning så illa men dagen till ära hade jag ben OCH hiit på schemat! Inte riktigt det man vill göra när man inte känner för att träna överhuvudtaget. Det regnade ute (så klart!) så backintervaller var inte att tänka på. Alternativet var intervaller på löpband eller på crosstrainern…kändes så trist och så jobbigt!

Jag stannade kvar på jobbet efter min sista kund och satt och scrollade lite på Instagram bara för att fördriva tiden. Efter ett tag insåg jag ju att ingen kommer göra jobbet åt mig så det vara bara att byta om och köra. Jag värmde upp, körde första övningarna i passet och det gick väl hyfsat. Gjorde det jag skulle men hade inte den där energin jag behövde för att kunna ge det där lilla extra. Jag tänkte att det är ändå bättre att göra något än inget alls och jag gör trots allt det här för min egen skull, ingen annans. Det började lossna lite men vid sista övningen var jag helt slut och jag var så nära att skita i intervallerna och gå hem. Men…..jag satte mig ner och rannsakade mig själv. Jag har nämligen satt upp några mål för mig själv och ett av de målen är att till 100% följa coach Laynes upplägg med kost och träning. Om jag struntade i att göra intervallerna hade det betytt att jag måste skicka en veckouppdatering där jag inte följt hans rekommendationer…för vad? För att jag inte hade lust? Inte ok! Vill jag bli starkare både mentalt och fysiskt? Vill jag känna mig stolt över mig själv? Vill jag känna att jag gjort allt jag kan för att nå det mål jag satt upp för mig själv? JA ABSOLUT! Blir det bättre av att jag ger upp och struntar i intervallerna? NEJ!

Så jag sade till mig själv att jag bara behövde göra 5 intervaller (jag gör normalt sett 10 stycken) och att jag skulle köra någon form av intervaller som jag inte gjort förut och som jag tyckte verkade roliga. Så jag släpade fram gymmets box-säck (en tung sandsäck) och lade den på golvet.  Jag satte min mobiltimer Gymboss på 25 sekunders-intervaller med 1,5 min vila mellan. Det vara bara att börja putta säcken fram och tillbaka över golvet…oj oj vad jobbigt! När jag gjort 5 kände jag att jag lika gärna kunde göra en till eftersom jag redan gjort 5 stycken och det slutande med att jag gjorde alla 10 intervallerna!

Känslan efteråt var helt obeskrivbar! Jag gjorde det, jag klarade att pressa mig genom en svacka och jag kände mig så jäkla stolt över mig själv.

Alla har vi svackor, men det är sådant här som gör att man växer! Jag har inte nått mitt mål än, men jag klarade av ett hinder på vägen och jag är ett steg närmare. Det är lätt att ge upp, men det är när det är jobbigt som man måste tro på sig själv, tro på att man klarar det! Det är viktigt att fokusera på sitt mål men man får inte glömma att fira de framsteg man gör på vägen, att njuta av känslan då man överkommit ett hinder, oavsett om det är att tacka nej till fikabröd, köra ett träningspass fast man inte känner för det eller står upp för sig själv om någon försöker intala en att man inte kan.
Nu menar jag inte att man aldrig ska kunna hoppa över ett pass om man är trött och att allt hänger på att man pressar sig själv hela tiden, men om man har ett mål så måste man jobba för det! Inget kommer gratis och man måste kämpa.

Idag kan jag stolt skicka uppdateringen till Layne och skriva att jag följt schemat till 100% OCH jag har nått ett av mina delmål! Fint avslut på veckan :) Jag firade med att gå till Eva på Best of Nails och fixa naglarna och med att äta en god lunch på Ichaicha (jag älskar det stället!) som ligger i Mood-gallerian. Det blev Angus biff med zucchininudlar, grönsaker och teriyaisås, riktigt gott och så fräscht. Ett ställe jag varmt rekommenderar om ni vill äta bra och gott i Stockholm.

Måste också tipsa om att Proteinbutiken har crazy weekend denna helg och erbjuder 25% rabatt på Nutri-Nicks sortiment. Deras nya kexbar som är sötad med stevia är riktigt god, smakar som kexchoklad och steviadropparna är jättebra!

Nu, mina vänner ska jag snart möta upp mina kollegor på gymet för sommarfest med brännboll om vädret tillåter. Trevlig fredag!

Fredagstankar……

Regn och rusk och jag är lite hängig så det finns inte så mycket mer att göra än att baka (har två superrecept att bjuda på så småningom) och att fundera på livet :) Jag fick en jättefin kommentar för någon vecka sedan som gjorde mig både glad och ledsen på samma gång och jag har funderat lite på den senaste dagarna.

Kommentaren löd:
Hur länge tänkte du köra på din minidiet förresten? Hoppas att det kommer en uppdatering snart på hur din kropp svarat på den. Gör själv en sorts reverse diet och håller på att höja mina kalorier just nu. Hittills har kroppen svarat bra och accepterat det högre kaloriintaget utan att lägga på sig för mycket. Däremot är både mitt välmående och kvalitén på min träning så mycket bättre när kroppen får mer energi och näring. Är nästan svårt att förstå hur jag orkade med allt med mina tidigare kalorier nu när jag ökat dom med mer än 50%. Eller det gjorde man ju inte alltid… förlorade kontrollen över ätandet oftare förut när allt kändes förbjudet och minsta utsvävning spräckte dagens kalori-budget. Tack för att du visar att det finns ett annat sätt att leva än att svälta sig resterande liv! <3


Jag är enormt glad att jag kan inspirera andra att leva ett sundare liv med mer energi och fokus på god näringsrik mat och rolig träning. Men jag blir också ledsen över att det finns så många därute som mår dåligt och som mixtrar med maten (läs äter på tok för lite) och tränar som galningar i tron om att man ska bli lyckligare om man väger x antal kg mindre eller har rutor på magen. Det är verkligen jättekul att det går en hälsotrend i Sverige just nu och det är väl ingen nyhet att många skulle må bättre av att röra på sig mer och äta bättre. Jag är med i ett par grupper på Facebook där medlemmarna lägger ut övningar, tips och inspiration till att leva ett hälsosammare liv och det är så himla kul att se! Många mår så mycket bättre av att börja träna och äta bättre. De fysiska förändringarna är ju självklart en bonus och gör att man blir motiverad att fortsätta. Men denna trend leder också till att vi skapar ideal som för många är ouppnåeliga och som gör att fler och fler tjejer och killar mår dåligt. Det är trots allt inte många som kan gå omkring med rutor på magen 365 dagar om året, det är liksom inte rimligt. För vissa är det ett mål, och det är absolut inget fel med det! Att kontant ligga på en låg fett% tar mycket tid, fokus, uppoffringar, planering och något man måste hängiva sig till. Det tar mycket mental energi och den energin måste tas från andra aspekter av livet. Jag hyser största respekt för de som har detta som mål, vi prioriterar alla vår tid och vårt fokus på olika saker.  Men många strävar efter detta till den grad att det blir ohälsosamt och jag får så gott som dagligen mail från tjejer som mår dåligt och som har problem med maten och det gör mig riktigt jäkla ledsen!
2001-2008-2014

Jag har levt i båda ändarna av begreppet hälsa. Jag har varit en ohälsosam tonåring som festade på helgerna, åt skräpmat, gick upp i vikt och jag var extremt olycklig över hur jag såg ut. Självkänslan var i botten, jag var energilös, obekväm med min kropp och jag hade inom loppet av ett år testat i stort sett alla bantningsknep som fanns….utan resultat så klart. Man kan inte direkt säga att jag hade de genetiska förutsättningarna för en fitnesskropp, men mina dåliga vanor gjorde inte saken bättre. Jag var helt enkelt inte lycklig och jag var enormt vilsen vilket gjorde att jag hoppade på den ena dieten efter den andra i tron om att just den skulle vara ”den rätta”.

Jag har levt på den andra sidan också. Där jag tränat extremt hårt, varit petnoga med maten, fått grymma resultat, men vet ni vad? Jag var inte lycklig då heller. Jag var jättenöjd med hur jag såg ut och var var stolt över att jag klarade att nå det mål jag satt upp, men samtidigt var mitt förhållande till mat och träning katastrofalt. Mat var ångest. Coachen jag anlitade för att lägga upp mina dieter brydde sig överhuvudtaget inte om min hälsa och alla dieter han gav ut till tjejerna i sitt team (ca 300 tjejer) var exakt likadana, oavsett förutsättningar, bakgrund och hur man svarade på upplägget. Jag tränade 2-3 timmar per dag och tiden som inte gick till att träna gick till att förbereda matlådor och tänka på mat. Jag gick aldrig ut och åt, jag tackade nej till att träffa vänner eftersom jag inte viste vad jag skulle kunna äta, om jag missade ett träningspass fick jag ångest och mitt välmående hängde på om jag klarat av att följa mitt schema till 100% eller inte.
Jag såg på mat som ”bra” och ”dåligt”, ”tillåtet” och ”förbjudet”. Kosten var extremt restriktiv, jag var konstant hungrig och jag tänkte på mat hela tiden. Om jag någon gång råkade äta något som inte fanns med på schemat spårade jag ur totalt och åt allt jag kom över, vilket ledde till ångest och jag svor att jag aldrig skulle göra så igen….yeah right! Jag var nöjd med hur jag såg ut i kroppen men jag var ändå inte lycklig.

I mitt livs form men ändå inte lycklig

Det har tagit mig ÅR att hitta en bra balans mellan kost och träning och jag faktiskt med handen på hjärtat säga att jag idag mår riktigt bra! Jag är lycklig och jag tycker om mig själv. Jag tycker att jag är fin, oavsett om jag väger 5 kg mer eller mindre, har rutor på magen eller inte. Självklart vill jag, precis som alla andra, se bra ut och jag tycker det är snyggt med starka och vältränade kroppar, men jag är inte beredd att offra min hälsa och mitt välmående för det och det ska man inte behöva göra. Man kan se vältränad ut och till och med tävla om det är ett mål man vill uppnå, utan att svälta sig själv och träna flera timmar per dag. Jag har genom iifym/flexible dieting (if it fits your macros) hittat en livsstil som funkar för mig. Ingen mat är förbjuden, jag går ut och äter på restaurang relativt ofta och jag anpassar maten efter mina macros. Jag tänker inte på mat på samma sätt som jag gjorde förut, nu är matlagning och bakning ett intresse och något jag mår bra av.

För att svara på kommentaren jag fick ovan så håller jag fortfarande på med min mini-diet, jag är nu inne på vecka 11. Jag kör en diet för att lära mig mer om hur reverse diet fungerar samt för att se om min ämnesomsättning återhämtat sig (läs mer om metabolic damage här). Jag kör på tills det inte känns bra längre (om jag måste gå ner för lågt i kalorier och tappar energi och lust till att träna) och efter det kommer jag göra en ny reverse diet. Eftersom jag misshandlat min kropp i så många år, 8 år för att vara exakt, så kommer det att behövas flera cykler av reverse diet och sedan diet för att min ämnesomsättning ska bli någorlunda normal. Hur lång tid det tar för ämnesomsättningen att återhämta sig står i relation med hur länge man utsatt kroppen för extremt hårt träning samtidigt som man ätit för lite kalorier, så för mig kommer det ta tid, men jag har inte bråttom :)

Jag tycker det är kul att träna, jag är stark och jag jobbar hårt för mina mål, men jag begränsar inte mig själv och jag har lärt mig att kunna äta mat som jag tidigare såg som förbjuden, men i måttliga mängder och utan dåligt samvete. Jag mår bra helt enkelt och det är väl det som vi alla strävar efter egentligen? Man kan alltid fortsätta utvecklas, men måste ändå säga att jag är nöjd med mig själv och det jag uppnått hittills :)
Välmående börjar trots allt med att man måste tycka om sig själv. Om man har inställningen att man kommer bli lyckligare om man går ner 5 kg eller blir tokdeffad, då är man fel ute tycker jag…..

Tasty Health app på g!!

Ni kanske såg på Instagram och Facebook att jag igår lade ut en bild med en liten ”teaser” på den nya Tasty Health-appen som kommer släppas efter sommaren?

Jag och en fantastiskt duktig app-utvecklare håller i skrivande stund på att fixa och trixa med appen och recepten för att den ska bli så snygg och lättanvänd som möjligt.
Jag kan inte avslöja för mycket, men det kommer vara en app med massvis med nyttiga recept och recepten kommer att kunna justeras efter kaloribehov. Vi håller på att ta fram en hel del andra smarta funktioner som kommer släppas efter hand.
Till en början kommer appen vara på engelska (med mått i gram) och kunna användas på Ipad och Iphone.

Så håll utkik, jag kommer med mer information när vi vet datum för släpp!

Nu ska jag fortsätta njuta av middagen, kycklingköttbullar (enda ändringen var att jag tillsatte hackad röd paprika i receptet) med blomkålsris och vitlök & ört-dressing.

Blomkålsriset är superenkelt:
Ha i rå blomkål i en matberedare. Mixa tills du får ett ”ris”. Ha i riset i en stekpanna och tillsätt valfria grönsaker. Stek och krydda med valfria kryddor.
Dressingen är gjord på lättkvarg, vitlök, gräslök, persilja, timjan och örtsalt.

Londonhelg med mycket inspiration!

I förrgår kom vi hem från London och det har varit en otroligt innehållsrik och inspirerande helg!!! Det är alltid kul att komma bort lite från vardagen och att kombinera lite semester med ny kunskap var helt perfekt!

Layne Norton och Ben Coomber är två otroligt kunniga personer och det var riktigt kul att träffa dem och få diskutera deras syn på kost och träning. Eftersom jag jobbat med Layne (han är min coach) i över ett år kände jag igen mycket i hans föreläsning och sättet han jobbar på, men det var mycket nytt också och när vi kom in på lite den mer avancerade delen kring proteinsyntesen och optimalt proteinintag fick man skärpa sig för att hänga med! Ben Coomber visste jag inte så mycket om innan helgen men jag kommer definitivt börja läsa mer av hans jobb, han har ett enormt intressant synsätt på kroppen och när vi började prata om varför man inte kan prestera bra i gymet om kroppen inte mår bra på insidan, om kosttillskott för magproblem, om att toppa formen för kvinnliga atleter kring deras hormoncykel mm, blev det riktigt intressant. Jag har fått mycket ny inspiration och ska försöka skriva lite om det vi pratade om på bloggen så småningom :)
Här kommer lite bilder och lite tips på restauranger och butiker jag var på.

Vi började resan med att äta en god lunch på Arlanda. Det går faktiskt att äta bra mat även då man reser, det gäller bara att vara lite krävande och be om substitut, och sås vid sidan om osv.

Tonfisksallad med ägg, kokt potatis och grönsaker. Tummen upp för den Arlanda!
Hotellet var superfint och nära till parken. Hade mina knän pallat att springa hade jag tagit en liten tur  i parken :)

Middagen blev teriyaki-stek med ris och grönsaker på Itsu. De har även ett rullande band med olika smårätter (typ sushi, sashimi, sallader) där man kan ta det man vill och sedan betala per tallrik.

Det finns en hel del butiker med roliga och nyttiga livsmedel och jag var inne i ett par, men min favoritbutik kommer alltid att vara Whole Foods.

En liten butik med roliga grejer, kommer tyvärr inte ihåg vad den hette.
En av de godaste cappuchinos jag druckit, på Jamie Olivers Recipease

På fredagen gick vi till ett ställe som jag fick tipsat om på Instagram som heter Good Life Eatery. Ett härligt ställe med fantastisk mat och de serverar både frukost, lunch och middag. De hade kallpressade juicer (min specialitet nu efter all provsmakning i LA) och en massa nyttiga bakverk och snacks.

Grön juice, nötbollar och chiapudding. Så gott!

Det blev en hel del shopping på dagen och jag blev några träningskläder + skor rikare och några tusenlappar fattigare :) Lunchen åt vi på Whole Foods och jag plockade kyckling och sallad från deras salladsbar.

Jag kunde inte låta bli att shoppa lite livsmedel också och jag hittade bland annat detta rödbetspulver! Kan tänka mig att det ger bra färg till bakverk och frostings, eller kanske som extra boost i smoothien?!

Vi köpte med oss lunch till lördagen och söndagen och de har grymt bra färdigmat!!! Kolla bara: Grillad kyckling, råris och rostad buttert squash! Vi förvarade maten i minibaren på rummet. Kylväskor fanns att köpa på Whole Foods så de hade vi med oss hela helgen.

På lördagen var det alltså dags att åka till gymet där föreläsningarna skulle äga rum. Det låg en bit utanför London men vi kunde ta tunnelbanan hela vägen.

 Vi var ca 30 pers som samlades i gymet för att lyssna på Layne och Ben….

Det var en spännande dag och vi avslutade med att träna. Jag hittade några däck och körde HIIT genom att välta däck, sååå kul!

Trötta åkte vi hem och åt middag på ett ställe nära hotellet. Riktigt äcklig mat så den kommer jag inte rekommendera!
På söndagen var det dags för föreläsning igen och så klart var kylväskan med matlådor med…

 Anna (Proteinpow) kom förbi en sväng också!

David, Ben och jag
Riktigt bra gym!!!
Jag drog till en krabba-pose med coachen Layne

Det har som sagt varit en händelserik helg med mycket nya intryck. Jag fick med mig lite mer grejer från Whole Foods som jag tänkte experimentera lite med nu när jag är hemma, nämligen vegetariska proteinpulver.

Det finns inte så många bra i Sverige, men Sunwarrior kan jag verkligen rekommendera, det var till och med gott att dricka! Vassleprotein är fortfarande kungen av proteinpulver enligt mig, men det är kul att variera sig :)

Morotskaka proteinbars

De här barsen har gått och funderat på ett bra tag innan jag förra veckan tog tag i saken och försökte mig på att göra dem. Det blev många försök och misslyckade satser som fick slängas (hur mycket jag än ogillar att slänga mat är det inte kul att äta saker som smakar som torra kartongbitar med en lätt smak av kokos) innan jag fick ihop de här.

Jag ville först göra dem på kokosmjöl och var ganska säker på att det skulle bli bra så jag gjorde en stor sats. Det luktade fantastiskt i köket när de bakades i ugnen och de såg jättefina ut när jag tog ur dem ur ugnen. Men de blev så torra och tråkiga! Mycket trist och det var bara att lägga dem åt sidan (i papperskorgen det vill säga) och börja om.

Satsen jag gjorde efter inkluderade även i lite havregryn och även om de blev bättre så var de inte som jag hade tänkt mig och fortfarande torra. Bara att tänka om….
Tredje gången gillt brukar man ju säga men så var inte fallet för mig, barsen höll inte ihop och smakade fortfarande inte morotskaka.
Jag gjorde ett sista försök, gjorde dem på havregryn, vassleprotein, linfrön, mandesmör och banan för att få dem lite sega (jag ville inte ha konsistens som en sockerkaka även om jag kan tänka mig att det är riktigt gott det också) och riven morot och morotspuré för en söt smak och lite tuggmotstånd. De blev perfekta och jag gillar verkligen att man kan forma dem till bars direkt på plåten, jämfört med och man gör en stor sats som man skär i flera bitar.
Om du inte gillar banansmak så skulle jag byta ut den mot äppelmos eller mer morotspuré, men bananen ger både sötma och en lite segare konsistens.
För syns och smakens skull ringlade jag lite smält kokosolja över barsen då de svalnat (kokosoljan stelnar och blir vit när den blir sval) och det gav en jättehärlig kokossmak som bryter av sötman från morötterna, men det är såklart valfritt :)

Dexter suktade över barsen både en, tre och 10 gånger medan jag fotade dem och han var så nära att norpa en medan jag ställde in skärpan…buse!

Morotskaka proteinbars
7 stycken
2,5 dl (80g) havregryn
4 skopor (80 g) whey complete vanilj
1/4 tsk bakpulver
1 msk linfrön
1/4 tsk salt
1 tsk kanel
1/2 tsk kardemumma
1 msk stevia sötströ
1/2 tsk vaniljextrakt
4 msk mandelsmör (eller valfritt nötsmör, jordnötssmör ger dem en helt annan smak dock)
185 g morotspuré (jag använde Sempers barnmatsburk)
1/4 liten (45g) banan
50 g finriven morot
Valfritt: 2 tsk kokosolja att ringla över barsen
1. Blanda ihop alla ingredienser tills det blir en relativt tjock smet. Klicka ut 7 delar av smeten på en balplåt klädd med bakplåtspapper, och forma dem sedan med en sked till bars.
2. Baka i ugnen på 175 C i ca 8-10 minuter.
Barsen kan frysas!

Näringsvärde per bar (utan kokosolja):
160 kcal
11 g kolhydrater
13 g protein
7 g fett

Med kokosolja:
168 kcal
11 g kolhydrater
13 g protein
8 g fett

Första avsnittet av podden ”Helhetshälsa” med Fanny och mig

Efter mycket om och men är den här. Min och Fannys podcast. Än så länge är den i ”uppstartningsfas” och inte ens uppe på iTunes ännu (då det tar någon vecka att få upp den där och vi ville inte vänta!) utan ni får snällt lyssna här på bloggen, eller hos Fanny såklart, den ligger där också. Att få dela lite tankar med er inte bara i text här på bloggen, utan även i tal såhär i en podcast tycker vi båda är fantastiskt kul! Denna gång pratar vi om varför vi bloggar, och ställer frågan vad är egentligen hälsa? Kort första avsnitt då vi lovade oss själva att hålla det hela runt 20 minuter – annars kan vi snacka på i all oändlighet.

Vi kommer framöver även bjuda in gäster och intervjua människor vi inspireras av eller som har kunskap inom ämnen vi vill ta upp. Hoppas ni gillar den och vi välkomnar feedback, tips på teman och ämnen att diskutera!