Kokos, är det bra eller dåligt?

Det här med fettets vara eller inte vara går ju i trender. För 10 år sedan var allt low-fat och fat free och senaste tiden har LCHF dominerat på löpsedlarna. I många år har mättade fettsyror, som i kokosfett, framhållits som ohälsosamma, kopplade till högt kolesterol och risk för hjärt-kärlsjukdomar. Vissa undviker mättade fetter som pesten, medan andra hävdar att mättat fett inte alls är så illa som andra säger. Men hur är det egentligen, är kokosolja, riven kokos och kokosmjölk nyttigt?

Man delar upp fett i maten i mättade fetter (tex kokosfett, animaliskt fett), enkelomättade fetter (tex nötter, avokado, olivolja) och fleromättade fetter (tex fisk och vegetabiliska oljor). Mättade fetter har en mindre gynnsam effekt på blodfetter jämfört med enkelomättade fetter, och det finns studier som tyder på att mättade fetter lättare lagras som kroppsfett än vad de omättade fetterna gör. Det är däremot viktigt att vi får i oss en viss mängd mättat fett eftersom en kost med enbart omättade fetter skulle betyda en högre stress för kroppen då de är mer härskningsbenägna än mättade fetter. Och fett är väldigt viktigt att få i sig! Förutom att ge energi är fett viktigt för att vi ska få i oss fettlösliga vitaminer (A,D,E och K) och antioxidanter.

bild från everindex.nl

Inom kategorin mättat fett finns medelånga fettyror (MCT-fett) och långa fettsyror (LCT-fett). Deras fettsyror har olika långa kolkedjor i sin struktur och därmed helt olika kemiska egenskaper. En stor skillnad mellan MCT och LCT är deras upptag i tunntarmen och dess inverkan på kroppen. LCT-fettsyror verkar kunna orsaka skador i kärlen men det gör inte MCT-fettsyrorna. Därför bör man inte generalisera ihop begreppet ”mättat fett” utan prata om enskilda fettsyror.


Kokosfett består främst av mättat fett (90%). Det som gör kokosfettet så unikt är att 50% av fettet i kokosnöten består av medellånga fettsyror (MCT-fett). MCT absorberas helt intakta i tunntarmen och genomgår inte nedbrytning. Det leder till att detta fett lättare ingår i energiomsättningen och sällan lagras som fett i fettväven utan förbränns i stället, vilket ökar termogenesen.

bild från www.kungmarkatta.se

Nästan 50% av kokosoljans fettsyror består av laurinsyra. Den förbränns i levern och hjälper att skydda mot virus- och bakterieangrepp. Laurinsyra blir till monolaurin våra kroppar och denna används av människor och djur för att bekämpa eventuella virus i kroppen, som till exempel HIV, herpes och influensa.
Kokosoljan innehåller också kaprylsyra, en fettsyra som även hittas i bröstmjölk. Den gynnar tillväxt av goda tarmbakterier, hjälper immunförsvaret, samt skyddar mot infektioner och motverkar Candida (en dålig svamp som kan förekomma i tarmen).

Förutom de positiva hälsoeffekter som jag nämnt ovan så tål kokosolja högre temperaturer än tex olivolja och är ett bra alternativ att steka med. Man bör ändå vara försiktig med stekfett, dvs inte använda stekfett som är kvar i pannan till att göra såser på, i och med att när du steker med värmekänsliga fleromättade fetter, som tex solrosolja och andra vegetabiliska oljor, förstörs fettet och bildar nya typer av fetter, så kallade ”funny fats” som transfetter och peroxider. Dessa kan skada hjärta och blodkärl men också ge negativa effekter på hjärnan och öka risken för cancer.
Om jag ska steka maten använder jag alltid kokosolja (jag försöker att inte steka på för hög värme) och jag älskar den här oljan. Chilismaken är kanon att steka kött i! Finns att köpa på www.bodystore.com.

Jag anser definitivt att kokos är nyttigt och har många bra hälsoeffekter. Man måste däremot komma ihåg att även om något anses nyttigt betyder inte det att man kan äta hur mycket som helst av det. Kokos är fortfarande väldigt energirikt och man bör tänka på portionsstorleken.