Vad gör man när folk runt omkring en inte stöttar ens val?

Jag fick en fråga från en läsare här i veckan som löd:

Hej jag har en fråga. Jag vill leva ett hälsosammare liv och har inga problem att utesluta all sockrig fika eftersom jag hellre äter raw food ”godis” och frukt. Problemet är att familj och vänner går i taket när jag säger nej till kakor osv, jag har berättat för dom att jag gör detta för min hälsa men ändå blir det samma tråkiga stämning. Sedan är det väldigt jobbigt att tacka nej när man blir bjuden, jag känner mig dum och kräsen (och att dom blir ledsna att man inte äter det dom har gjort i ordning) + att vissa kan häva ur sig ”bantar du?!?” och självklart gör ja inte det, men det tar hårt på mig när jag får sånna kommentarer. Har du gått igenom detta isf hur gick du till väga? Tack på förhand :)

Det här är ett problem som många stöter på och som faktiskt kan hindra många från att lyckas att nå sina mål.

Alla vi som har bestämt oss för att äta hälsosamt har någon gång fått den kommentaren: ”bantar du? Du som är så smal” eller ”men en kaka gör väl inget, du som äter så nyttigt annars”. Jag har fortfarande svårt att förstå varför andra måste truga med godsaker och fika, och frågan är väl egentligen varför de gör det? Får det dem att känna sig bättre för att de själva äter? Är det för att de får dåligt samvete för att de själva ätit en kaka för mycket? Varför är det så att det är ”normalt” att äta fikabröd men ”onormalt” och konstigt om man inte gör det? Det borde ju vara tvärtom…eller?!
Bild från edenwellness.com
Jag har faktiskt haft tur och fått väldigt mycket stöd hemifrån och från min omgivning. Visst tycker mamma att det är en konstig sport jag håller på och hon gillar inte när jag dietar inför tävlingar, men hon stöttar mig i mina val. Även min sambo stöttar mig otroligt bra och även han äter hälsosamt och tränar mycket. Det skulle vara betydligt svårare om han var en sån som drack öl och åt chips varje helg :) Men visst har man stött på människor som är negativa och som ger kommentarer om att man är konstig som har med sig matlådor överallt och tackar nej till fikabröd. Men jag har ett mål och att äta skräp kommer inte ta mig närmare mitt mål. Det är mitt val, min kropp och mitt liv! Jag vill ge kroppen den näring den behöver för att vara frisk och stark!

Mitt första tips är att utbilda dig/läsa på så att du kan komma med argument till dina kollegor om  de undrar varför du inte vill äta socker och fikabröd. Har man fakta som backar upp sina argument brukar de tystna ganska snabbt.
Bild från blog.mariobadescu.com

Det andra är att vara öppen och berätta att det sårar dig när de ger dig sådana kommentarer. Alla är olika, vi tycker om olika saker och vi gör olika val i livet. Ingen ska bry sig om vad du gör och verkligen inte om du väljer sådant som kommer göra dig hälsosammare, starkare och friskare! Återigen, varför vill de att du ska äta något som inte gör dig hälsosammare utan tvärtom??
Jag kan förstå att det kan vara svårt att tacka nej om man är hemma hos någon gammal släkting som ansträngt sig och bakat eller lagat mat tills du kommer. Antingen får man vara öppen och förklara varför man inte äter. Eller så får man ta en LITEN bit, smaka men inte äta upp allt och säga att man är mätt. Eller så får man dra en liten vit lögn och säga att man har ont i magen, är allergisk eller något liknade.
Jag kan ofta komma undan i och med att jag är känslig mot gluten och inte kan äta fikabröd utan att få ont i magen. Kanske kan vara en liten bra vit lögn att dra till med? 😉

Det sista och viktigaste tipset är att välja rätt umgängeskrets och vara omgiven att vänner som STÖTTAR dig i det du väljer att göra. Det är ju det vänner är till för! Undvik människor som ger dig dålig och negativ energi och var istället med dem som lyfter upp dig och som gör det enklare att nå ditt mål.

Vad säger ni och vad har ni för erfarenheter av detta? Hur tacklar ni de som ger dumma kommentarer och argument?




Comments

  1. Anonymous says

    Jag är allergisk mot massor, men ibland överdriver jag vad jag faktiskt är allergisk mot, för att slippa alla frågor. Ingen ifrågasätter att man utesluter nåt då, för ingen vill att man blir dålig!

  2. Anonymous says

    Jobbigt med sånt där! Det som stör mig mest är folk som säger ”fan va tråkigt liv, bara äta nyttigt hela tiden. Man måste ju leva också”

    • says

      Visst är det sjukt?! Vad är det som är tråkigt med att äta mat som är bra för oss? Mat är ju tänkt att förse oss med byggstenar för att vi ska kunna fungera optimalt, vilket den inte gör om man äter för mycket processad mat. Varför är livet roligare om man äter godis och skräp? Handlar inte livet om att må bra och att umgås med de man älskar? Det kan man väl göra utan att äta godis?

  3. says

    Vilket bra inlägg. Jag stöter däremot frågor om varför jag tränar så mycket och varför ska du försöka gå ner i vikt och så vidare. Tråkigt att få sådana frågor då man kämpar mot ett mål.

    • says

      Ja det är konsigt att folk runt omkring en inte kan stötta en när de ser att man kämpar mot ett mål. Jag tror mycket handlar om okunskap och att de känner sig sämre när någon lyckas med det de själva inte klarar av.

  4. Anonymous says

    Bra svar!, fram till det där med vita lögner… Jag tror aldrig att lögner är ett alternativ som håller i längden, eller inte för stunden heller. Om man gör en förändring är det bättre att vara sann rakt igenom. Det gör dig trovärdig rakt igenom och de ser att du menar allvar. Jag har ofta fått kommentarer om varför jag äter som jag gör och tränar som jag gör, ofta med negativ klang. Jag drog till med vita lögner, men det var inte hållbart och jag började tvivla på mig själv, så jag valde att stå på mig – det har gjort mig starkare och jag vet vad jag vill och varför och tillslut har det hos de flesta mottagits med respekt (Dok inte hos alla!) Men det är jag som lever mitt liv och jag gör det som jag mår bra av!!

    • says

      Jag håller absolut med dig!! Vita lögner är något jag endast drar till med när jag är med människor jag inte känner och som jag kanske bara träffar en gång. Ibland orkar jag bara inte ge mig in i diskussionen i och med att det kommer ta för mycket energi och kanske till och med förstöra stämningen. Då känns det lättare att bara säga att man är allergisk och så räcker det för att avsluta diskussionen. Är det däremot människor jag umgås med ofta eller vänner så förklarar jag alltid varför jag äter som jag gör. Det lönar sig, som du säger, alltid i längden att vara ärlig! :)

  5. says

    där tog du mina ord, ligger ett opublicerat inlägg ungefär-exakt-likadant om detta bland mina utkast haha 😉 SÅ RÄTT.

    folk har uppenbarligen väldigt svårt att förstå att man ÄVEN om man är ”smal”, fit eller vältränad FORTFARANDE vill ha koll. Som om det är okej att hålla koll på kosten på väg fr övervikt till normalvikt, men inte okej om man redan är normal. Vilket ju är helt sjukt, och snacka om att vara en fin inkörsport till jojo-bantande?!?
    Något som också stör mig, är att folk tror att man inte unnar sig. För det första är att ”unna mig” att äta något jag tycker är gott vilket jag göra varje dag. Jag äter bara grejer jag tycker är jättegott!! Och jag äter även ”onyttigt” då och då, som fikabröd, lösgodis och hämtpizza, men då finns det EN väldigt viktig sak : JAG vill välja när. För då kan jag njuta, vilket är det viktigaste i det läget. Jag vill inte äta något för att någon ANNAN ber mig, för att någon inte ska ta illa upp etc etc.. jag fuskar gärna, men då när JAG vill 😉 liksom.

    Tack för välskrivet (och viktigt) inlägg! :)

  6. Anonymous says

    Håller med fullt ut…. Hörde någon gång att man kan svara i stil med: Jag märker att du har problem med hur jag äter, det är tråkigt, men det är mitt val:)

  7. says

    Ett sånt här inlägg blev jag väldigt glad av att läsa! Jag har detta problemet JÄMT och STÄNDIGT! Jag får höra alla möjliga slags kommentarer, jag kommer aldrig undan. Oavsett hur smart jag trott att jag lagt upp mina matplaner… Det värsta är kommentaren jag brukar få från en person, hon kan kläcka ur sig ”bantar du nu igen?” inför en massa andra personer. Jag hatar ordet ”bantar”, för mig betyder det typ att man äter ett äpple om dagen och dricker en massa vatten (dvs, man svälter sig själv) och en sådan mathållning har jag aldrig haft och kommer aldrig ha! Jag brukar få dessa kommentarerna tillsammans med uttryck om att jag är smal redan… Mina största problem med kommentarer ligger på jobbet, när jag är bortbjuden o.dyl så löser jag situationen med att smaka litegrann och sen får det vara bra. Det accepterar folk. Men på jobbet… Suck. De ger sig aldrig.

  8. Anna says

    TACK för detta inlägget och den diskussion som uppstår, det hade lika gärna kunnat vara jag som ställt den frågan. Stöter OFTA på frågor och kommentarer om jag väljer att inte ta en kaka när det bjuds på jobbet eller när man tar en fika på stan.
    ”Värst vad du är nyttig då” ”Du är så duktig jämt.” ”Du som tränar så mycket kan väl äta vad som helst.” ”Vad tråkig du är.”Men hur sjukt är det inte att man ska fika för någon annans skull?! Jag menar andra skulle ju inte välja en macka ute bara för att jag vill det?! Och jag kommenterar ju inte om dom äter en kaka att andra är onyttiga, det är deras val..
    Fattar inte varför detta ska vara så svårt, eller har man helt enkelt fel umgänge?! Är SÅ trött på att ständigt försvara mina val och att folk ska gå runt och tro att jag har problem med maten, när man istället bara har en stark disciplin och vilja.
    Som sagt, ganska sjukt att jag väljer att fika, äta godis vissa gånger för att slippa få kommentarer.

  9. says

    Jag förstår precis detta dilemmat, jag känner ofta att jag är i samma sits och de är inte riktigt så att folk i min omgivning förstår tyvärr. Det handlar inte om att jag aldrig vill öäta sötsaker för det gör jag men jag vill kunna bestämma själv om när och hur och vad, det är viktigt för mig. Allt för viktigt.

    Men jag bara älskar din blogg, hittade hit nyligen och de finns massor av recept som ska testas och smakas sinom tid :D.. Tack för inspo!

  10. says

    Det här var verkligen ett bra inlägg i dessa tider. Runt Jul är det ju alltid värst också! På ett vis kan jag förstå dom som blir lite stött när man inte vill smaka på det dom bakat.. Det har jag nog själv också blivit några gånger när man gjort nå som man själv tycker är väldigt gott och gästen tackar nej.. Men det skulle aldrig falla mig in att försöka truga. Det här är skitsvårt, men förr tyckte jag det var svårare. Nu har jag gjort mitt val och jag äter BARA socker på Fredagar om jag känner för det då och då vet jag att jag annars aldrig ens behöver fundera på om jag ska ta en liten bit eller avstå. Känns jävligt skönt faktiskt. Då får dom bli sur på mig bäst dom vill, eller så får dom spara en bit av det goda tills det är Fredag

  11. Karin says

    Tack för ett bra inlägg!
    Vet inte HUR många gånger jag har diskuterat detta med människor på mitt jobb och andra platser. Jag har en naturligt smal kroppsbyggnad och tränar mycket, gillar dessutom att göra och äta god och nyttig mat (blev jätteglad när jag hittade din blogg,väldigt inspirerande! Testade dina cappuchino- och chokladproteintryfflar här om dagen), kan äta fikabröd eller dylikt ibland om jag är sugen, men är rätt sällan.
    Nej då får jag höra att jag äter ”konstig” mat, och förvåning uttrycks över hur jag orkar ”fixa och dona” så väldigt mycket, när jag tex har sallad med mig till min matlåda!! Och likadant som du skriver, att om jag tackar nej till s.k. godsaker så får jag höra sånt som ”bantar du”, eller ”du som är så smal kan väl verkligen äta det här!! Jag däremot…”.
    Jag blir så trött och upprörd över att behöva försvara detta, jag skulle ju aldrig i livet få för mig att ifrågasätta om någon äter en bulle, eller kommentera någons onyttiga matlåda. Men man undrar ju om det är det som behövs för att få någon ändring..!?

    Återigen, tack för både bra inlägg och blogg : )

  12. says

    Tusen tack för ett fantastiskt inlägg som fler behöver läsa! Skönt att man inte är ensam om att ha suttit vid fikabordet och behövt försvara sig.
    Jag har dock märkt att ett extremt intresse blossat upp på min arbetsplats när de sett mina framsteg och när jag förklarat varför jag ”äter så konstigt” och vilken skillnad det är på min mat vs deras.
    Spread the word så ska ni se att de ändrar sig så småningom (och gör de inte det är det ju deras problem 😉 )

  13. says

    Kanonbra inlägg! Detta inlägg ligger i tiden och det är dags att människor inser att det är minst lika illa att ifrågasätta någon som ser ”smal/tränad” ut hur denne äter som det är att ifrågasätta någon med stor övervikt som äter snabbmat!

    Det twittrade jag! =)

  14. Anonymous says

    Jag få ofta höra det. Får konstiga blickar osv. Just oxå att folk jamen du är så smal och bla bla. Har förstått att det är väldigt provocerande att föra en hälsomsam livsstil tyvärr. Men jag står på mig, och motargumenterar och då blir det oftast tyst.

  15. Anonymous says

    Åh, det här kan vara så svårt! Det handlar om att samlas, äta gott och ha trevligt och ett ”nej tack” blir så negativt! Alla kommer av sig. Jag brukar dock inte bry mig om det. Mitt mål är att säga nej tack utan att sen behöva förklara mig. Förklaringar drar bara ut på lidandet. ^^ Det bästa sättet att lyckas med det har, för mig, varit att säga ”jag äter inte *sätt in ord*”. Då finns det inte rum för övertalningsförsök och truganden. Har funkat bra. :-)

Lämna ett svar till Lisa Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *